Ångestsyndrom

Ångest/oro 

De flesta känner ibland ångest eller oro. Funktionen är livsviktig och är vår hjärnas sätt att varna oss vid fara och hot. Den kroppsliga reaktionen kan upplevas mycket obehaglig men är i sig helt ofarlig.  

För en del tar ångest och oro en större plats, stannar kvar eller skapar långvariga hinder. Du kanske börjat undvika situationer som riskerar trigga ångesten eller slutat göra saker du tycker om, då kan du behöva hjälp att hantera den på ett mer funktionellt sätt. 

Vanligt förekommande symtom vid ångest: 

• Hjärtklappning 
• Yrsel 
• Tryck i bröstet 
• Snabbare andning och upplevelse av att inte kunna andas 
• Illamående 
• Darrningar 
• Svettningar 

Trots att symtomen i sig är ofarliga kan man göra tolkningar som ställer till det för oss. Det kan vara tankar på att du håller på att bli galen eller dö vilket ökar din känsla av ångest och stärker dina kroppsliga reaktioner. Ångest har en tendens att hålla sig vid liv i en ond cirkel. 

Behandling – ångest

I terapin med mig får du lära dig att förstå hur din kropp reagerar när ångest uppstår, och hur tankar och föreställningar kan bidra till mönster som på sikt begränsar ditt liv. Tillsammans utforskar vi nya sätt att förhålla dig till dina tankar, känslor och beteenden, så att du kan skapa mer utrymme, trygghet och valfrihet i vardagen.

Panikångest/Panikattacker

En panikattack kan komma plötsligt, kanske du känner dig stressad eller har en underliggande ångest. Den kan också komma när du inte är beredd, till exempel när du skall sova eller ligger och slappar. 

Första gången man får en panikattack kan upplevas väldigt skrämmande, det är mycket vanligt att man tolkar sina kroppssymtom som om det är något allvarligt fel på kroppen, att du håller på att få en hjärtinfarkt eller en stroke, vissa är rädda att tappa förståndet och bli tokiga.

Det är naturligt att bli rädd när man inte vet vad som händer i kroppen, men denna tolkning förstärker kroppens reaktioner och då får man panik.

En panikattack kan kännas olika för olika individer och kan också skilja sig från gång till gång. I en panikattack brukar kroppen reagera väldigt intensivt. En panikattack brukar nå sin kulmen inom loppet av 10 minuter och sen brukar den ebba ut av sig själv.

Vanligt förekommande kroppssymtom vid panikattacker:

• Hjärtat slår ofta snabbt och hårt
• Du kan känna ett tryck i bröstet och uppleva att du inte kan andas ordentligt
• Vanligt att känna sig yr, må illa och det kan kännas som om du skall svimma
• Temperaturen i kroppen kan växla mellan varm och kall, vanligt att kallsvettas
• Stickningar eller domningar i händer och fötter är vanligt
• Det kan flimra framför ögonen
• Att darra, skaka och att känna dig svag i kroppen/musklerna är också vanligt
• Vanligt förekommande är overklighetskänslor, tunnelseende och plötslig svindel

Panikattacker är inte ovanligt, ungefär var tredje person har någon gång upplevt en panikattack. Man kan vara extra sårbar för panikattacker om man under en period känt sig deprimerad, stressad, har en social oro eller befinner sig i en kris.

KBT terapi – panikångest

I terapin med mig arbetar vi med KBT för att du ska förstå och hantera de kroppsliga symtomen på ett nytt sätt. Du får lära dig att möta obehaget med mer medveten närvaro, minska rädslan för kroppens reaktioner och steg för steg bryta den onda cirkel som vidmakthåller panikattackerna.

Paniksyndrom/Förväntansångest

Paniksyndrom kan utvecklas om du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen. På grund av den rädslan är det vanligt att individer börjar undvika vissa situationer eller platser för att slippa risken att få en ny panikattack. Vissa individer undviker även fysisk ansträngning och andra upplevelser som påminner om symtomen vid en panikattack. Exempelvis upplevelser där man blir andfådd, illamående eller yr. 

När panikattackerna och rädslan för att få en ny panikattack begränsar ditt liv och hindrar dig från att leva livet fullt ut, då är det din rädsla som styr ditt liv, här kan det vara dags att söka hjälp.

Ett sätt att få kontroll över din ångest och dina panikattacker är att lära dig mer om vad ångest är och hur kroppen naturligt reagerar vid din rädsla.

Panikångest beror oftast på att du tolkar kroppens signaler katastrofalt, att något hemskt håller på att hända. Denna rädsla kan medföra att du andas snabbare vilket gör att du syresätter dig sämre och förvärrar symtomen. Ditt fokus hamnar då lätt på att känna efter hur du mår i kroppen, medan omvärlden försvinner. 

Vid paniksyndrom är det vanligt att skanna av sin kropp efter tecken på att en panikattack är på väg. Denna typ av rädsla kallas förväntansångest. En förväntansångest kan leda till att du blir rädd för att visats själv utanför ditt hem, att du har en rädsla för att vistas på platser eller i situationer som är svåra att fly ifrån. Detta kallas för agorafobi/torgskräck och är vanligt förekommande vid paniksyndrom. 

Generaliserad ångest (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en oro som har en tendens att sprida sig till flera situationer/områden i ens liv. Mellan 5–7 % har någon gång i livet ägnat mycket tid och energi till att oroa sig och det handlar då om ett generaliserat ångestsyndrom. 

Om du oroar dig så gott som dagligen, hamnar i många ”Tänk om tankar” som utmynnar i långa tankespiraler och har svårt att stå ut i ovisshet om något kommer att ske, då kan det vara så att du lider av GAD. 

GAD skiljer sig från panikångest på så vis att det inte handlar om en upplevd akut fara, snarare en förhöjd beredskap utifall att en fara det kommer att ske. Därav är vanliga symtom att du kan bli mycket trött i huvudet och i din kropp. Att ha muskelspänningar är vanligt vid GAD, även en inre rastlöshet och viss känsla av att vara uppvarvad. 

Många med GAD har sömnsvårigheter, då ”Tänk om tankar” ofta invaderar oss när vi är inaktiva. Konsekvenser av dålig sömn och att ständigt vara i beredskap i vaket tillstånd kan påverka din koncentrationsförmåga och att känna sig lättirriterad är vanligt.

Behandling – GAD

I behandling hos mig får du träning i att möta och exponera dig för din oro, att öva på att stå ut i ovisshet och att utforska nya sätt att hantera det som väcker ångest. Vi arbetar med problemlösning och beteendeexperiment utifrån KBT, och jag integrerar även inslag från tredje vågens KBT, som mindfulness och ACT (Acceptance and Commitment Therapy), för att stärka din förmåga att leva mer i linje med det som är viktigt för dig.

Social oro

De flesta känner sig ibland osäkra i sociala sammanhang. Vid social oro handlar det dock om en mer genomgripande rädsla för att bli granskad, göra bort sig eller framstå på ett negativt sätt inför andra. Ofta finns en stark uppmärksamhet på den egna kroppen och tecken på ångest, som rodnad, darrningar eller att rösten sviker, vilket kan göra det svårt att vara närvarande i stunden.

Social oro kan innebära ett stort lidande och leda till att situationer undviks, vilket i längden begränsar livet. För vissa gäller rädslan specifika situationer, för andra finns den med i nästan alla sociala sammanhang. Det är viktigt att veta att social oro inte handlar om bristande social förmåga eller svaghet – utan om en rädsla som har fått för stor plats.

Behandling – social oro

Med kognitiv beteendeterapi går det att få god hjälp. I terapin med mig får du stöd i att varsamt utmana rädslan, i en takt som känns möjlig för dig. Ibland tränar vi konkreta färdigheter, som att ta plats eller inleda samtal. Andra gånger handlar det om att stanna kvar i obehag och upptäcka att du klarar mer än du trott. Målet är att rädslan ska ta mindre plats – och att du ska få större frihet att leva ditt liv som du vill.

Fobi/Specifik fobi

De allra flesta är eller har varit rädda för något specifikt någon gång i livet, exempelvis mörker, sprutor, kräkas eller ormar.  Om denna rädsla får så stora proportioner att du börjat undvika situationer eller platser som kan innebära en risk för att stöta på det du är rädd för så kan man tala om en fobi.

Specifika fobier delas in i fem olika grupper beroende på vad som utlöser rädslan:

• Djur, stora som små, exempelvis ormar, spindlar, hundar och katter.
• Fobier som förknippas med blod, sprutor, vassa föremål och skador
• Naturföreteelser som åskväder, stormar, bada i hav och sjöar
• Fobier för specifika situationer som trånga utrymmen (klaustrofobi), mörker, höjder, broar och flyga.
• Fobi för kräkningar och höga ljud

Som vuxen är man ofta medveten om att rädslan är överdriven och orimlig, men trots det kan en fobi bli till ett bekymmer i ens liv. Om en fobi hindrar dig från att göra saker du vill kan du få hjälp i terapi med detta. 

KBT terapi för fobier

KBT-terapi vid fobier utgår från en exponeringsbehandling då det har visat sig i studier vara mycket effektivt och upp till 95% blir hjälpta av denna behandling. Modellen utgår från att rädslan blivit inlärd och att du någon gång i livet kopplat samman en viss sak eller situationen med obehagliga kroppsliga reaktioner såsom till exempel hjärtklappning, yrsel eller svettningar. Initialt känns det då oftast lugnande att undvika situationer där fobin kan uppstå, vilket bekräftas genom att ångesten avtar en kort stund. Långsiktigt däremot riskerar det istället att befästa fobin och ibland till och med förvärra. 

Hjärnan tror att du överlevde på grund av att du undvek eller flydde situationen, dock missade du då chansen att lära dig att situationen inte var så farlig eller att du klarade mer än du trodde. 

I terapin med mig får du steg för steg utmana dina rädslor i trygga och kontrollerade former. Jag stöttar dig i att stanna kvar i det som väcker ångest, i en takt som känns möjlig för dig. Med tiden brukar ångesten avta, och du får nya erfarenheter av att du klarar mer än du tidigare trott. Genom denna nya inlärning kan det som en gång kändes skrämmande gradvis ta mindre plats i ditt liv.

Hälsoångest/Hypokondri

Hälsoångest är en återkommande överdriven rädsla eller upptagenhet med att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom, till exempel cancer, hjärtfel eller en neurologisk sjukdom. De flesta som har hälsoångest har också en stark rädsla för döden. Ungefär 0,5–5% av Sveriges befolkning uppskattas ha problem med hälsoångest. 

Oro för hälsan leder ofta till nedstämdhet. Den kan även påverka relationer och arbete. De flesta med hälsoångest söker vård ofta, andra undviker sjukvården och vissa gör olika under olika perioder. 

Det kan till viss del vara hjälpsamt att vara orolig för sin hälsa. Oron gör att vi söker vård när vi behöver och att vi undersöker symtom. Det kan ibland göra att vi undviker sjukdom. Det är när oron för hälsan blivit så stark och ofta återkommande att den blir ett problem i vardagen och/eller orsakar ett lidande som det är relevant att tala om hälsoångest. 

För vissa är det helt uppenbart varför man utvecklat hälsoångest. Kanske har man till exempel haft en förälder som gått bort i en allvarlig sjukdom eller så har man själv blivit sjuk eller kommit i kontakt med vården på ett omskakande sätt. För andra har rädslan för sjukdom stegrats mer gradvis eller så har man haft en oro ända sedan sin tidiga barndom.

Idag vet vi att hälsoångest beror på ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Att våra gener spelar in betyder inte att vi ”döms” till att få hälsoångest, utan bara att olika människor har olika lätt att utveckla stark oro och rädsla. 

Lyckligtvis är det i regel inte nödvändigt att förstå hur ens hälsoångest växt fram för att kunna påverka den. Däremot är det viktigt att förstå hur din hälsoångest fungerar och påverkar din vardag idag.

Behandling – hälsoångest

I KBT-behandling hos mig hjälper jag dig att hitta nya strategier som inte begränsar din vardag på samma sätt som hälsoångestbeteenden ofta gör. Tillsammans arbetar vi för att minska oro, bryta mönster som vidmakthåller ångesten och skapa mer frihet och trygghet i ditt liv.

Vanliga hälsoångestbeteenden är: 

1. Kontrollbeteenden går ut på att utvärdera kroppen eller kroppens funktion. Till exempel ta pulsen, klämma och känna på kroppen eller granska huden. 

2. Försäkrande beteenden går ut på att söka information/försäkran från andra källor för att minska oron eller risken för att man är sjuk. Till exempel gå till läkare, fråga en närstående eller läsa på internet om symtom och sjukdomar. 

3. Förebyggande beteenden går ut på att man gör något för att förebygga oro eller utveckla ohälsa i framtiden, till exempel ta kosttillskott eller träna på ett överdrivet sätt.

4. Undvikande beteenden går ut på att man avstår från att komma i kontakt med det som känns skrämmande eller har att göra med sjukdom och hälsa, till exempel avstå från att se TV-program om hälsa eller avstå från att träna. 

I behandlingen arbetar vi steg för steg med exponering – både för situationer, tankar och kroppsliga upplevelser som väcker hälsoångest. Det görs varsamt och i din takt, med målet att skapa ny trygghet och minska rädslans grepp. Det finns inga genvägar, men exponering är den mest verksamma vägen till ny inlärning och större frihet i livet.