Relationella/sexuella funderingar/svårigheter

Relationella funderingar/svårigheter

Att leva i nära relationer är inte alltid lätt. Kanske är det så kallade livspusslet påfrestande, kanske har känslor som tidigare funnits svalnat eller en svartsjuka växt sig för stor. Det finns många olika orsaker till att söka parterapi såsom återkommande konflikter, svårigheter eller brist på kommunikation, grundläggande olikheter, sexuella problem eller otrohet. Parterapi kan vara ett sätt att tillsammans med en psykoterapeut reda ut och hantera dessa problem för att skapa en bättre framtid tillsammans. 

IBCT (Integrative Behavior Couples Therapy) är en välbeprövad metod som visat på bra effekt vid relationsproblem. Behandlingen grundas i kognitiv beteendeterapi och inleds med en bedömningsfas som innefattar fyra samtal; ett gemensamt som par, därefter enskilda individuella samtal och till sist ett återkopplande samtal. 

Det övergripande målet med parterapi är att skapa fungerande relationer som för er närmare varandra i relationen. Vi kommer tillsammans arbeta för acceptans för era olikheter, stötta i att kommunicera med varandra på ett mer funktionellt sätt och arbeta för beteendeförändringar som ligger i linje med era mål för relationen. Parterapi kan också vara hjälpsamt om ni har landat i att avsluta en relation och få till ett respektfullt och bra samarbete i detta. 

Sexuella funderingar/svårigheter

Har du funderingar kring sex och sexualitet? Kanske upplever du problem som exempelvis:

  • Nedsatt lust vid intimitet med dig själv eller en partner
  • Svårigheter med erektion, lubrikation eller orgasm? 
  • Funderingar kring vem du tänder på
  • Längtar efter en partner att ha sex med
  • Känner tvivel på din prestation eller förmåga. 

För många är intimitet och sex en viktig del av livet men kan vara ett område som är svårt att prata om med en partner eller med vården. I samtal med en psykoterapeut kan du få hjälp att sätta ord på dina funderingar, få stöd och hanteringsstrategier som kan underlätta det som blir problematiskt för dig. 

Könsidentitet

Idag vet vi att kön är mer komplicerat än att det går att bestämma utifrån ett utseende. Vanligtvis definieras kön utifrån fyra aspekter:

  • Socialt kön – hur kön uttrycks och uppfattas socialt utifrån normer
  • Biologiskt kön – inre och yttre kön samt könshormoner och könskromosomer 
  • Mentalt kön – en persons inre upplevelse av könsidentitet
  • Juridiskt kön – kön tilldelat vid födseln av sjukvården och som dokumenterats i juridiska handlingar 

När dessa fyra överensstämmer med varandra är kön sällan något som reflekteras kring. När de inte gör det kan det däremot väcka både tankar och bekymmer. Kanske blir man inte bemött som man önskar, kanske har man svårt att förstå och få ihop bilden av sig själv. Det kan bidra till det som kallas för könsdysfori vilket innebär att bristen på överensstämmelse skapar ett lidande. Det kan innebära att man mår psykiskt dåligt, känner sig nedstämd och att det skapar hinder i vardagen.

I terapi kan man utforska sina egna tankar och känslor och få stöd att ta viktiga steg för att kunna leva på det sätt man önskar. Vi kan också hjälpa till att skriva remiss till Lundströmmottagningen som är den instans som utreder och diagnostiserar könsdysfori, vilket idag är nödvändigt för att kunna erhålla en könsbekräftande behandling av vården. 

Vulvasmärta 

Smärta i vulva kan uppstå av olika anledningar såsom till exempel torrsprickor i slemhinna, ett övergrepp eller en svampinfektion. För en del kan detta smärttillstånd bestå över tid och vara svårt att komma till rätta med trots kontakt med sjukvården. När smärtan inte längre kan härledas till en specifik orsak men uppstår vid beröring kan det tyda på Vulvodyni, tidigare kallat vestibulit, och kan förklaras som att smärtnerverna blivit överkänsliga.

Vulvodyni kännetecknas av symtom som: 

  • Det gör ont när du för in någonting i slidan, så som en tampong eller ett finger. 
  • Intensiv, brännande smärta i slidöppningen när du har eller försöker ha slidsamlag.  
  • Smärta som kvarstår upp till ett par dygn efter att du har haft slidsamlag. 
  • Du kan se en rodnad vid slidöppningen. 
  • Du har så ont att du inte kan använda trånga byxor, cykla eller rida. 

Ett annat, ofta samtidigt, smärttillstånd är vaginism/slidkramp. Cirka en centimeter in i slidan sitter en omslutande muskel som har en skyddande funktion genom att den drar ihop sig vid rädsla eller spändhet och gör slidan trång. Denna muskelsammandragning kan övergå i kramp och vara smärtsam vilket kan skapa rädsla och obehag och på så sätt bidra till ännu mer kramp i en ond cirkel. För att bryta detta är det ofta hjälpsamt med en kombination av fysioterapi och psykoterapeutisk behandling.